Näringskedejor och kemikalier

Att visa hur kemikalier från jordbruk förflyttar sig genom ekosystem och varför det är skadligt för miljön.

Ålder: 12-15 år Äventyrarscout, 15-19 år Utmanarscout
Upplägg: Matlagning, Planering
Mål: Kritiskt tänkande, Känsla för naturen
Tidsåtgång: 30 min - 1 timme
Gruppstorlek: 1-8 pers, 8-15 pers, 16 eller fler

Genomförande

 Bakgrund

Livet på jorden är beroende av solen. Solen ger energi som växterna använder för att växa och sedan i sin tur ge näring åt andra organismer. Ett viktigt sätt att visa hur olika organismer är beroende av varandra är hur de får sin föda.

 

Många djur äter bara växter (växtätare), massor av djur äter bara andra djur (köttätare) och vissa djur äter både växter och andra djur (allätare). Trots dessa skillnader är de alla beroende av växter för att få sin näring genom den förbindelse mellan växter och djur som kallas näringskedjan. Rävar äter harar, harar äter gräs. En hök tar en ödla, ödlan äter en gräshoppa och en gräshoppa äter gräs. I haven äter fisk små skaldjur, t.ex. räkor, som i sin tur äter mikroskopiskt små organismer som kallas plankton. Plankton är mycket små organismer som finns i haven och delas in i växtplankton och djurplankton. Växtplankton tar upp energi från solljus för att skapa näring genom en process som kallas fotosyntes.

 

Exempel på näringskedjor från olika delar av världen: Gräs > Gräshoppa > Ödla > Hök Växtplankton > Djurplankton > Räka > Fisk > Haj Kaktus > Insekter > Ödla > Orm > Hök Träd > Insekter > Apa > Leopard Organismerna i början av näringskedjan är vanligtvis mycket talrika medan djuren i slutet av kedjan ofta är stora och inte så många. Rovdjur högt upp i kedjan äter sällan andra rovdjur som också är på hög nivå.

 

Näringskedjor är för det mesta mera komplicerade än en vanlig kedja eftersom de flesta djur äter mer än en slags föda. En räv äter t.ex. både harar, möss och skalbaggar. I verkligen är näringskedjan därför mer som ett nät. En näringskedja kan rubbas av människans agerande.

 

Den här aktiviteten fokuserar på hur kemikalier i jordbruket påverkar näringskedjorna. Det är vanligt att grödor sprutas med kemikalier som kallas pesticider. De förstör insekter, svampbildning och växter som annars skulle kunna skada eller konkurrera med grödan. Pesticider rubbar näringskedjan på två huvudsakliga vis. För det första genom att rycka bort organismer från den.

 

De flesta av dessa pesticider dödar såväl oskadliga, nyttiga organismer som skadliga. Om en växt eller ett djur tas bort från näringskedjan påverkas djuren högre upp i kedjan. För det andra rubbas näringkedjan genom att pesticiderna för in beständiga, giftiga kemikalier i näringskedjan. En del av dessa kemikalier tar det lång tid att bryta ner.

 

När ett djur har fått i sig en kemikalie genom födan stannar kemikalken kvar i kroppen och när djuret blir uppätet flyttar den över i nästa djur. Den kemiska koncentrationen i djuren ökar ju högre upp i kedjan den kommer. I låg koncentration kan kemikalien vara ofarlig för större djur men när den har förts genom näringskedjan kan koncentrationen ha ökat så mycket att det kan orsaka sjukdom eller död.

 

Gör såhär:

Gör I ordning korten som ska illustrera födoämneskedjan. Välj en kedja som skulle påverkas av bekämpningsmedel i jordbruk, om möjligt något som förekommer i verkligheten i ert område. Några förslag ges senare i materialet. Korten bör kunna fästas på scouten, stoppas in i tröjan eller bäras i ett snöre runt halsen .

 

Steg för steg

1. Inled ämnet näringskedjor. Ställ några frågor till scouterna för att ta reda på vad de vet om ämnet. Vilka näringskedjor förekommer i naturen i närheten? Vilka näringskedjor känner de till från andra naturmiljöer? Välj ett antal exempel, t.ex. hav, tropisk regnskog, öken.

 

2. Ge var och en av scouterna några rejäla snörlängder och ett näringskedjekort. De måste sätta på sig kortet så att de andra scouterna kan se det. Förklara aktiviteten. De ska skapa en näringskedja. Korten visar alla olika organismer som ingår i en sådan. De ska titta på de olika växterna och djuren på korten och tänka efter vad de skulle äta om de själva var dessa och vad som skulle äta dem. När de hittar något som de skulle äta ska de knyta fast sig vid det med hjälp av snöre. De bör lägga snöret på golvet. Till slut kommer det att finnas en näringskedja som visar tydlig progression från många växter längst ner i näringskedjan till ett enda, överlägset rovdjur i toppen men med några djur som är förbundna med mer än en annan skapelse. Be scouterna att förklara sin kedja. Är det en näringskedja eller ett näringsnät? Den här aktiviteten kommer i själva verket att skapa ett nät som är mera troget det som händer i verkligheten i naturen.

 

3. Nästa aktivitet är “näringskedjekull”. Den går ut på att fånga sitt byte. Börja med att låta växterna springa runt i rummet och värma upp sig. Släpp sedan loss växtätarna att fånga växterna. När de fångar en får de en poäng och den infångade växten måste sätta sig ner. Låt köttätarna börja leka efter några minuter. När de fångar en växtätare övertar de automatiskt dess poäng. Slutlig vinnare är den köttätare som fått flest poäng. Det här kan kanske verka orättvist mot växterna och växtätarna men situationen kommer att ändras i nästa lek, när kemikalier förs in i näringskedjan.

 

4. Upprepa leken men dela denna gång ut en färgmarkering till alla deltagare som föreställer lägsta nivån i näringskedjan (de gröna växterna). De har besprutats med någon pesticid och färgen representerar den kemikalien. När de fångas in måste de lämna över sin färgmarkering och lägga sig ner. När leken slutar ska alla köttätare räkna hur många färgmarkeringar de har samlat ihop.

 

Utvärdering

1. Färgmarkeringarna representerar pesticiderna som växterna har besprutats med för att garantera att bondens skörd ska blir bra. Bonden vill inte se växtsjukdomar, insekter eller annat som kan påverka skörden negativt. Diskutera hur bondens agerande har påverkat naturen. Ta följande frågor till hjälp i diskussionen.

  • Vilka djur har samlat på sig flest färgmarkeringar?
  • Om färgmarkeringarna föreställer skadliga kemikalier, är det bra eller dåligt att ha många?
  • Hur skulle kemikalierna kunna påverka de olika djuren?
  • Hur har systemet med näringskedjor bidragit till att öka koncentrationen av kemikalier?
  • Vilka egenskaper hos kemikalierna har möjliggjort detta?

 

2. Få scouterna att tänka på varför pesticider används och vilka alternativ det finns till sådana medel. Följande frågor kan hjälpa diskussionen på traven.

  • Tror du att bönderna skulle sluta använda pesticider om de visste vilken skada de förorsakar högre upp i näringskedjan?
  • Hur skulle bönderna kunna skydda sina grödor mot skadegörare, sjukdomar och oönskade växter utan att använda skadliga pesticider?

 

3. Hur medvetna är scouterna om pesticider i sitt närsamhälle? Använd följande frågor för att diskutera detta.

  • Vilka grödor odlas i er närmiljö, i regionen, i landet?
  • Vet ni om pesticider används lokalt, regionalt, nationellt?
  • Har någon hört talas om problem lokalt som förorsakats av pesticider?
  • Tror ni att problem med pesticider offentliggörs fullt ut?
  • Hur skulle människor kunna påverkas av pesticider?
  • Vad kan individen själv göra för att minska pesticidernas skadlighet för miljön?

 

Flera aktiviteter

1. Ta reda på hur maten odlas i ert närområde. Finns det exempel på biodynamiskt odlad mat? Finns det platser där maten odlas med kemikalier? Vilka kemikalier används och varför? Ta reda på om det finns alternativ till pesticider.

2. Ta reda på vilka djur i ert närområde som är rovdjur högst upp i näringskedjan. Tror ni att de kan påverkas av kemikalierna i landskapet?

3. Odla något biodynamiskt av vad ni själva äter.

Material

Kort som visar olika länkar i en vanlig födoämneskedja (t.ex. gräs-hare-räv). Det ska finnas många fler kort för de lägre nivåerna i födoämneskedjan och bara ett eller två för de högre nivåerna. Färgmarkering av något slag (en per scout i botten av födoämneskedjan).

Kommentarer

Rapportera fel

Eventuellt en skärmdump på felet.